Pilgrim Medelpad Jämtland -

Sida

6 januari, 2010

Tuna – Stöde 29 km

Tuna hembygdsgård – Vattjom 2 km

Pilgrimsleden följer E 14. Efter cirka en kilometer går riksvägen over gamla gravfält. På Södra sidan vägen ligger den sägenomspunne jätten Starkotters grav, märkligast bland ett trettiotal fornlämningar med omkring 130 gravar belägna på båda sidor om E 14. Starkotters grav i Vattjom är Medelpads i äldre tid mest uppmärksammade fornminne.

I graven, en stor rektangulär stensättning med resta hörnstenar, skall enligt en gammal sägen jätten Starkotter eller ”Pilten i Rudu” ligga begraven efter att ha blivit dödad av blixten. Enligt en tradition var jätten en skicklig fiskare som bru­kade samtala med jätten Bal i Balbo som fanns i Borgsjö (miltals från Vattjom) och med honom byta lax mot älgkött, viktiga färskvaror från vatten och skog.


Vattjom – Stöde sockengräns 6 km

Leden fortsätter på norra sidan av E 14. Här ligger ett höggravfält. Tuna socken är rik på fynd av järnåldersgravar. Rikast är Vattjoms by med mer än hundra kända gravar och härifrån kommer de äldsta järnåldersfynden. Gravspridningen visar att här lär ha funnits fyra järnåldersgårdar.

Pilgrimsleden följer så den gamla landsvägen. Vid Rude hembygdsgård, tidigare byskola, går vägen brant ner mot E 14 och följer sedan den fram till Stöde sockengräns vid Hällsjömon.


Stöde sockengräns – Kapellbacken i Nedansjö 5 km

Vid sockengränsen låg en avrättningsplats där den sista avrättning en skedde så sent som i början 1800-talet. Leden lämnar Tuna och följer Europavägen ytterligare några hundra meter fram avtagsvägen till vänster mot Nedansjö .


Nedansjö – Österlo 6 km

Byvägen svänger höger, in på en äldre väg, nedanför SCA;s arboretum (skogsplantering). Här finns bland annat hassel, valnöt, sibiriskt lärktråd och ekar. Vägen fortsätter uppför kullen och passerar strax söder om Skans- och Borgbergen, två krigsminnesplatser. På Skansberget låg en fornborg från tidig järnålder. Rester av själva skansen finns ännu. Borgberget var troligast aldrig befäst utan användes som en plats dit icke krigsdugliga fördes i säkerhet under krigstider tillsammans med boskap och egedom.

Enligt sägen uppfördes befästningarna som skydd mot esterna, ”de österifrån kommande” fienderna, de som på sin tid förstörde Birka i Mälaren.
Den gamla byvägen går vidare förbi den vackra byskolan fram till den förmodade kapellplatsen, ännu i dag kallad Kapellsbacken där enligt traditionen den första kyrkan i socknen skall ha legat. Nedanför nuvarande byggnader finns en gravhög. Muntlig tradition berättar om en osalig man som visat sig här. Så sent som på 1930-talet hölls förböner för dennes salighet.


Predikostol.

Delsträcka Österlo – Stöde hembygdsgård 10 km

Branta berg tvingade forntida bosättare och vandrare ner mot Ljungan. Här fanns rika fiskevatten och vattenfarleder. Pilgrimsleden viker av uppåt igen efter att ha passerat Rockviksdalen. En smal stig, enbart för vandrande, leder upp till E 14 som sedan följs förbi Grindsvedjan med ett unikt bestånd av lind, når byvägen genom Österlo och upp igen på europavägen.

Här går en gammal väg parallellt med E 14: s norra sida upp mot Milhällsbacken (med försvunnen milsten) och ett gammalt båtsmanstorp som syns som en del av nuvarande Båtsmans dansbana. Båtsmans är numera en festplats belägen med underbar utsikt over Stödesjön. Har hålls sommartid varje år marknader, danser och andra festligheter. S:a Olofstigen, för vandrande, börjar strax bortom Båtsmans. Den ligger på Järnsättsåsens södra sluttning. Vandraren får har en vacker naturupplevelse på stigen som passerar S:a Olofshöjden och Predikstolen, en klippformation som liknar en predikstol.

Stigen passerar sen en husgrundsterass från järnåldern i Kärvsta och äldsta bevarade gården i byn, Kerfstedtska gården. Därifrån härstammar folket som på 1200-talet byggde den första kyrkan i Stöde.

På småvägar når vandraren Edsta by, passerar Edstabäcken och kommer fram till det stora gravfältet, med ursprungligen ett trettiotal järnåldersgravar där Stödes centrum nu finns. Sedan kommunhuset byggdes år 1958 återstår endast ett tiotal högar, däribland makarna Sjul och Signilds högar.

Pilgrimsleden går rakt igenom Stöde centrum som är ledens första centralort. Här finns det mesta vad det gäller samhällsservice: affärer, läkarstation, post och bank, skola, bibliotek med mera.

Stöde kyrka (här stämplas pilgrimspasset) ligger ”mitt i byn”, vackert belägen på Ljungans norra strand. Den byggdes under åren 1757-1759. Ett pergamentbrev från 1425, utfärdat av ärkebiskopen Johannes i Uppsala, visar att Stöde kyrka är helgad åt S:a Olof och på kyrkans södra innervägg sitter en S:a Olofsstaty. Dopfunten av gotländsk kalksten är från 1200-talet och i kyrkans museum, inrett i tornet, finns ett flertal äldre föremål och skrifter.

Mellan Stöde kyrka och hembygdsgården på Huberget passerar leden ett friluftsbad och Stödehuset med stugby, campingplats och simbassänger. Stöde hembygdsgård med museer och gästgiveri ligger uppe på ett litet berg med en betagande vy över Stödebygden.


S:t Olofstaty

Kontakt:
I Tuna

Bo Johansson: 070 6060249.
Pastorsexpeditionen  i Tuna: 060 21625.
 

I Stöde
Stöde församling:  0691 10061
Gertrud Svensson:  070 221 39 69


Sevärdheter:
Tuna hembygdsgård, stämpel.
Starkottens grav i Vattjom.
Fornborgen på Skansberget.
Båtsmans festplats.
S:t Olofshöjden med Predikstolen i Stöde.
Stöde kyrka och museum, stämpel.
Stöde hembygdsgård på Huberget.


Logi:
Stöde församling:
0691 10061.
Stöde camping:
0691 10180.
Huberget:
0691 10151.
Berggrens:
0691 663161:
Ströms gård:
0691 10433.  


Information:
Turistbyrån Sundsvall:
060-610450  


Kommunikationer:
Länstrafiken i Västernorrland:
0771-100110
Sj , Mittlinjen: 020 757575

Tyvärr, kommentarformuläret är för närvarande avstängt.