2010:

Bilder från veckovandringen 28/6-3/7

Bilder från jubileumsvandringen 4/7 Selånger-Tuna (kommer)

Bilder från vandringen i Haverö 14/7 – Haveröveckan (kommer)

 

2008:
S:t Olofs festdagar i Trondheim juli 2008

Besök på Mariaklostret i Tautra, Norge sommaren 2008

Pilgrimsgudstjänst i kapellruinen i Nolby juli 2008 med prästen Hegner

2006:
Vårmässa 28 – 30 april

Gökotta 25 maj

Invigning av källan i Torp 10 juni

Resa till Arnljotspelen på Frösön 8 juli

Pilgrimsmarknad i Trondheim 27 juli – 5 aug

2005:
Vandring Selånger – Tuna 3 juli 2005

Utgrävning av källan i Torp 2005

Borgsjö – Granboda vägskäl 6 km

I Borgsjöbyn efter gamla vägen norr om prästgården finns en minnestavla över Kart XIV Johans Eriksgata i början av 1800 – talet. Borgsjö kyrka i rokokostil invigdes 12 januari 1772 när Petrus Hansson Wasenius var prost över Torp – Borgsjö pastorat. Byggmästare var Daniel Hagman. Kyrkan är en av de förnämsta landskyrkor byggda i vårt land efter medeltiden. Klockstapeln kallas ”Kungen bland trätorn i Norden” och byggdes år 1772.

Längst bak i Borgsjö kyrka står två S: t Olofsskulpturer. Ovanstående bild visar den större av dem, signerad Håkon Gullesson, och bär texten ”HELP SANCTUS OLAUS KONUNG”. Här framställs Olav som den trygge bondeledaren. I den mindre och äldre skulpturen anses helgonkungen Olof trampa på sin bror Harald. Efter Olofs död misskrediterades Harald och framställs som en orm.

Innan pilgrimerna fortsatte norrut genom den farliga Jämtskogen, stannade de säkert till i Borgsjö kyrka för att vid S: t Olofskulpturerna ingjuta mod.

Borgsjö skans omnämnes första gången i samband med Baltzarfejden 1611 (under Kalmarkriget 1611 – 1613). Efter freden år 1679 upphörde skansen som försvarsanläggning. Bakom församlingshemmet kan än idag skönjas resterna av löpgravar.

Hembygdsgården väster om kyrkan är belägen på en synnerligen naturskön plats och omfattar idag 22 byggnader. I Jämtkroggården finns hembygdsföreningens museum.

Vid S: t Olofs källa ska Olof Haraldsson, enligt sägen, ha rastat på sin färd mot Sticklestad. Det berättas att han stötte sin stav i marken och genast rann en källåder fram. Likheten med gamla testamentets berättelser om Mose är slående. Sägnen berättar också att hästarna behövde något att dricka ur, varför Olav satte sig på en sten som blev till gryta under hans tyngd. Så gav källan friskt vatten till både folk och fä.

Granboda vägskäl – Lombäcken 4 km

Lombäcken är en utmarksbosättning som en gång varit fäbodställe för Näsets bönder. Strax norr om bosättningarna i Lombäcken finns ett fångstgropsystem.

Lombäcken – Jämtlandsgränsen 5 km

Jämtkrogen var ett rastställe i den så kallade Jämtskogen. Forbönder kunde där äta och övernatta på resa från och till Jämtland. Under senare delen av 1800-talet residerade här gästgiverskan, Moster i Krog, som skötte rörelsen med stor myndighet.
Den stora Jämtkroggården skänktes till hembygdsföreningen år 1929. den gamla s.k. Kungsstugan står ännu kvar. Kung Karl XV övernattade där under en resa vid 1800- talets mitt. Vid Jämtgränsen finns vad man kallar Altarstenen som, enligt sägnen, skall ha varit tingsplats.

Kontakt:
Inga Lill Fahner: 0690 10044.
Pastorsexpeditionen: 0690 12455.  

Sevärdheter:
Borgsjö kyrka
med S:t Olofsskulpturer.
Borgsjö skans.
Borgsjö hembygdsgård.
S:t Olofskälla vid Bergåsen, stämpel.
Altarstenen vid Jämtlandsgränsen.
Länsgränsen, stämpel.

Logi:
I Borgsjö
Träporten: 0690 200 22.
Hussborg: 0691 332 70.
Tälje bo på lantgård: 0690 222 55.
Borgsjö hembygdsgård: 0690 200 75
Vid Länsgränsen – kontakta Pilgrim Medelpad Jämtland Ulrika Hådén info@strandsvedjan.se
eller Ånge turist & Naturum: 0690 205 50

 

Information:
Ånge turist & Naturum: 0690 20550

Kommunikationer:
Länstrafiken i Västernorrland:
0771-100110
Sj , Mittlinjen: 020 757575

Torpshammar – Fränsta 12 km

Vid passerandet av Gimån ses den Gamla rännan av betong, ett minne från flottningsdagar.

Leden följer Vildhussens väg upp till vägskälet sedan västerut genom Klöstre by. Klöstre skrevs år 1548 Klostret och år 1557 Klostretth. Enligt sägnen skall här under medeltiden funnits kanske inte ett kloster i vanlig bemärkelse utan möjligen en själastuga, ett övernattningsställe för pilgrimer. Dessa själastugor sköttes av munkar som kanske blev bosatta på orten efter att pilgrimsvandringarna upphört. Namn som Munktorp och Munkbyn kan tyda på detta. Från Klöstre går leden fram till Getterån, förr en plats för många småindustrier. Där fans t.ex. ullspinneri, snickerifabrik, såg m.m. idag finns här minikraftverk samt fönsterfabrik.

Efter att ha korsat E 14 går leden genom östra Gissjö och efter ytterligare 2,5 km längs leden når man Gissjön. Där finns en bra badplats som inbjuder till vila och vederkvickelse. Leden passerar Getterån och tar av till höger in på stigen som följer Gissjöns södra strand. En skön promenad med vacker utsikt över sjön och byn Gissjö på norra sidan.

Från byn Gissjö har två berömda män kommit, Nils Gissler och Charles Barkel. Gissler, som tog namnet efter byn, blev i mitten av 1700-talet Norrlands första läkare. Barkel var violinist och musikprofessor. Framme i Fränsta samhälle passeras Hembygdsgården med dess byggnader och ett rikt museum. Bergbygden, som platsen heter, med vacker vy över Torpsjön, inbjuder till en stunds vila.

Bro över Getterån ”Stövelsäcksbron”
En forbonde försökte stjäla en säck med stövlar och gömma den under bron men blev avslöjad.

Fränsta – Johannisberg 10 km

Torps första kyrka byggdes i elfte seklet av en Helgo eller Helge. Nuvarande kyrka invigdes 1785 när Petrus Hansson Wasenius var prost över Torp- Borgsjö församlingar. Bland kyrkans inventarier märks en S: t Olofsbild från 1200-talet och en dopfunt från 1100-talet.

Kyrkstigen, som går efter Torpsjöns norra strand över Höghammaren till Byforsen, var fram till år 1727 den allmänna farvägen. Vid kraftig vårflod detta år förstördes stora delar av vägen vilket gjorde den obrukbar och den flyttades högre upp, där den går idag. Tavla med historik vid stigens börjar berättar om detta.

I Torps kyrka finns en 1200-tals skulptur där Olof trampar på en man och två djävlar som trycks ned i helvetetsgapet. Den nedtrampade mannen tolkas ibland som trollet Skalle, Olofs okristne bror Harald eller som Olofs förflutna.

Efter c:a 1,5 km promenad är man så framme vid Vikbron som är Sveriges längsta träbro, 133 meter, byggd år 1888 och restaurerad 1986.

På södra sidan om älven nedströms Vikbron ligger ett gravfält från järnåldern. Ursprungligen skall här ha varit 15 högar. Idag kan man skönja 9 högar, de flesta tyvärr förstörda. C:a 700 meter syd om Viknäset påträffades år 1930 Medelpads största fynd av s.k ämnesjärn. 50 cm under markytan påträffas 30 sådana som idag finnes i hembygdsföreningens museum.

Under 1870-talet förekom båttrafik från Nedansjö över Stödesjön och Torpsjön genom Ede kanal med slussar. Trafiken med ångslupar hade både gods- och personbefordran. Ändstation fanns 200 m uppströms Vikbron. Till höger om vägen låg ett godsmagasin och stationshus där gods hämtades av forbönder för vidare befordran till Jämtland och Härjedalen.

Vandringsleden fortsätter efter den så kallade Kärleksstigen som går på norra sidan av den numera i stort sett tomma älvfåran. Rastplats med vindskydd finns efter halva sträckan c:a 1 km från Vikbron.

Leden fortsätter sedan upp till Byforsbron, går in på vägen norrut till den gamla E 75 genom Gullgård by, som förr hette Ovan-ede och har mycket gamla anor och en rik bondekultur. Framme vid Ljungaverk går leden till höger om bron. Ned till tennisbanan följer stigen älvfårans norra sida uppefter de s.k. Hångstaforsarna, numera torrlagda. Efter några hundratal meter passerar leden ett järnåldersgravröse, tyvärr raserat, och går sedan upp till gamla vägen vid Disponentvillan. Efter ytterligare några 100-tals meters gång är man framme i Johannisberg.

Namnet på platsen kom till i början av 1800-talet när Johan eller Hohannis Huss var prost över Torp- Borgsjö pastorat. Lång väg mellan de båda kyrkorna gjorde att han inköpte ett ödehemman med marker och byggde sig en egen prostgård som han kallade Johannisberg. Byn, och den numera nedlagda järnvägsstationen, fick namnet Johannisberg.

Efter prostens död övertog sonen, Carl Fredrik, Johannisberg gård. Han utökade genom inköp av mark så att vid 1850- talets mitt var gården en av Norrlands största lantegendomar. Vid1800- talets mitt byggdes herrgården. Efter ägarens död övertog dottern Karin egendomen. Vid 1900- talets början utarrenderades herrgården till pensionat. Det fick då namnet Hussborg. Under 1900-talet har Hussborg varit platsen för lantmannaskola, lanthushållsskola och skogsbruksskola, vilka samtliga har upphört. Hussborgs egendom ör idag aktiebolag med verksamhet som kursgård, restaurang, hotell, ridning, islandshästar, friskvård samt 18-håls golfbana i synnerligen vacker natur.

På sockengränsen Torp- Borgsjö låg avrättningsplatsen, stupstock. Sista avrättningen ägde rum år 1809 då en utsocknes kvinna dömd för dråp halshöggs.

Johannisberg – Borgsjö 6 km

Från Torpgränsen följer leden gamla E 75 västerut och korsar järnvägen vid Mejeriviken. Byn Ö, med förmodligen Sveriges kortaste bynamn, passeras. Leden går sedan förbi Callans Trä – en av de större arbetsplatserna i socknen.

I Östby finns skulptörerna Lars Widenfalk och Unni Brekke. I Sillre by skall enligt sägnen ha funnits ett kapell, själastuga, med var detta legat är osäkert. En dörr i hembygdsföreningens samlingar tros härröra från detta kapell.

Leden viker av till höger i Västanå mot E 14. Efter ett hundratal meter ligger Slöjdmuseet som är värt ett besök. Ägaren Gösta Sundin berättar i sina alster om miljöer och arbetsmoment i svunna tider.

Vikbron.

Kontakt:
Pastorsexpeditionen i Torpshammar/Fränsta:  0691 36800.
Pastorsexpeditionen i Borgsjö: 06
I Borgsjö – IngaLill Fahnér: 0690-100 44

Sevärdheter:
Gissjön med fin badplats.
Torps hebygdsgård, stämpel.
Torps kyrka.
Kyrkstigen i Fränsta.
Vikbron, Sveriges längsta träbro.
Viknäset med intressant flora.
Gravfält från järnåldern vid Viknäset.
Slöjdmuseum i västanå.
Ånge Naturum med bl. a konst och bildspel.

 

Logi:
Träporten: 0690 200 22.
Hussborg: 0691 332 70.
Tälje bo på lantgård: 0690 222 55.
Borgsjö hembygdsgård: 0690 200 75.
 

Information:
Ånge turist & Naturum: 0690 20550

Kommunikationer:
Länstrafiken i Västernorrland:
0771-100110
Sj , Mittlinjen: 020 757575

Detta kommer du att se under din vandring genom Stöde.
Läs mer i pilgrimsguiden som finns att köpa på Pastorsexpeditionen.

I Nedansjö by finns SCA:s arboretum med många främmande träd, fornborgen på Skansberget och Kappelsbacken med gravar och traditionen om en tidig kyrka.

I Österlo visar sig Sveriges Mittpunkt, de två flata bergen ”jungfrubrösten” för första gången.
Där finns också några lindar, relikter från en varmare period under bronsåldern.

Västerlo har en gammal ria kvar oförstörd och flera gravar. Där lämnar pilgrimsleden älvkanten och drar sig upp för Milhälls backen. Milstenen är tyvärr inte kvar. Det är däremot det gamla Båtsmanstorpet som gett namn åt området väster om Milhälls backen.

”Pilgrimsstigen” med Predikstolen börjar i Svedjan och följer en naturlig och på en del partier uppbyggd hylla på Järnsättsåsens sydsluttning, (Jönsätts). Nedom berget ligger Järnsättsgården, en av de äldsta släktgårdarna i Stöde, med släktens gravfällt intill. En husgrunds terrass och några gravar finns kvar.

Kärvsta by i centrum i Stöde med affärer, läkarstation, bank, centralskolan mm. Där ligger också Stöde kyrka. I sitt nuvarande utseende är den från 1881 då tornet byggdes, men den visar inventarier från alla århundraden från 1200 talet och framåt. Stämplar sitt pilgrimspass gör man på pastorsexpeditionens bro. I en brevlåda finns broschyrer, stämpel och gästbok. Församlingshemmet bjuder på en övernattning på ligg underlag.

Västerut från kyrkan passeras badhuset, Huberget vår hembygdsgård och en vacker herrgård: Baggnäsgården. Här börjar Ljunganåsen som man vandrat på i alla tider. Den är tott och jämn att gå på och vi kommer på den till Ede skola. Där gör Ljungan en skarp sväng och det gör åsen och pilgrimsleden också. I Viaskans samhälle uppmärksammar man ”långa huset”. Det är vackert särskilt från älven men behöver renoveras. I Viskan lämnar vi över till Torps pilgrimer.

I Stöde
Stöde församling:  0691 10061
Gertrud Svensson:  070 221 39 69

I Torpshammar
Torps församling:  0691 368 00

Tuna hembygdsgård – Vattjom 2 km

Pilgrimsleden följer E 14. Efter cirka en kilometer går riksvägen over gamla gravfält. På Södra sidan vägen ligger den sägenomspunne jätten Starkotters grav, märkligast bland ett trettiotal fornlämningar med omkring 130 gravar belägna på båda sidor om E 14. Starkotters grav i Vattjom är Medelpads i äldre tid mest uppmärksammade fornminne.

I graven, en stor rektangulär stensättning med resta hörnstenar, skall enligt en gammal sägen jätten Starkotter eller ”Pilten i Rudu” ligga begraven efter att ha blivit dödad av blixten. Enligt en tradition var jätten en skicklig fiskare som bru­kade samtala med jätten Bal i Balbo som fanns i Borgsjö (miltals från Vattjom) och med honom byta lax mot älgkött, viktiga färskvaror från vatten och skog.

Vattjom – Stöde sockengräns 6 km

Leden fortsätter på norra sidan av E 14. Här ligger ett höggravfält. Tuna socken är rik på fynd av järnåldersgravar. Rikast är Vattjoms by med mer än hundra kända gravar och härifrån kommer de äldsta järnåldersfynden. Gravspridningen visar att här lär ha funnits fyra järnåldersgårdar.

Pilgrimsleden följer så den gamla landsvägen. Vid Rude hembygdsgård, tidigare byskola, går vägen brant ner mot E 14 och följer sedan den fram till Stöde sockengräns vid Hällsjömon.

Stöde sockengräns – Kapellbacken i Nedansjö 5 km

Vid sockengränsen låg en avrättningsplats där den sista avrättning en skedde så sent som i början 1800-talet. Leden lämnar Tuna och följer Europavägen ytterligare några hundra meter fram avtagsvägen till vänster mot Nedansjö .

Nedansjö – Österlo 6 km

Byvägen svänger höger, in på en äldre väg, nedanför SCA;s arboretum (skogsplantering). Här finns bland annat hassel, valnöt, sibiriskt lärktråd och ekar. Vägen fortsätter uppför kullen och passerar strax söder om Skans- och Borgbergen, två krigsminnesplatser. På Skansberget låg en fornborg från tidig järnålder. Rester av själva skansen finns ännu. Borgberget var troligast aldrig befäst utan användes som en plats dit icke krigsdugliga fördes i säkerhet under krigstider tillsammans med boskap och egedom.

Enligt sägen uppfördes befästningarna som skydd mot esterna, ”de österifrån kommande” fienderna, de som på sin tid förstörde Birka i Mälaren.
Den gamla byvägen går vidare förbi den vackra byskolan fram till den förmodade kapellplatsen, ännu i dag kallad Kapellsbacken där enligt traditionen den första kyrkan i socknen skall ha legat. Nedanför nuvarande byggnader finns en gravhög. Muntlig tradition berättar om en osalig man som visat sig här. Så sent som på 1930-talet hölls förböner för dennes salighet.

Predikostol.

Delsträcka Österlo – Stöde hembygdsgård 10 km

Branta berg tvingade forntida bosättare och vandrare ner mot Ljungan. Här fanns rika fiskevatten och vattenfarleder. Pilgrimsleden viker av uppåt igen efter att ha passerat Rockviksdalen. En smal stig, enbart för vandrande, leder upp till E 14 som sedan följs förbi Grindsvedjan med ett unikt bestånd av lind, når byvägen genom Österlo och upp igen på europavägen.

Här går en gammal väg parallellt med E 14: s norra sida upp mot Milhällsbacken (med försvunnen milsten) och ett gammalt båtsmanstorp som syns som en del av nuvarande Båtsmans dansbana. Båtsmans är numera en festplats belägen med underbar utsikt over Stödesjön. Har hålls sommartid varje år marknader, danser och andra festligheter. S:a Olofstigen, för vandrande, börjar strax bortom Båtsmans. Den ligger på Järnsättsåsens södra sluttning. Vandraren får har en vacker naturupplevelse på stigen som passerar S:a Olofshöjden och Predikstolen, en klippformation som liknar en predikstol.

Stigen passerar sen en husgrundsterass från järnåldern i Kärvsta och äldsta bevarade gården i byn, Kerfstedtska gården. Därifrån härstammar folket som på 1200-talet byggde den första kyrkan i Stöde.

På småvägar når vandraren Edsta by, passerar Edstabäcken och kommer fram till det stora gravfältet, med ursprungligen ett trettiotal järnåldersgravar där Stödes centrum nu finns. Sedan kommunhuset byggdes år 1958 återstår endast ett tiotal högar, däribland makarna Sjul och Signilds högar.

Pilgrimsleden går rakt igenom Stöde centrum som är ledens första centralort. Här finns det mesta vad det gäller samhällsservice: affärer, läkarstation, post och bank, skola, bibliotek med mera.

Stöde kyrka (här stämplas pilgrimspasset) ligger ”mitt i byn”, vackert belägen på Ljungans norra strand. Den byggdes under åren 1757-1759. Ett pergamentbrev från 1425, utfärdat av ärkebiskopen Johannes i Uppsala, visar att Stöde kyrka är helgad åt S:a Olof och på kyrkans södra innervägg sitter en S:a Olofsstaty. Dopfunten av gotländsk kalksten är från 1200-talet och i kyrkans museum, inrett i tornet, finns ett flertal äldre föremål och skrifter.

Mellan Stöde kyrka och hembygdsgården på Huberget passerar leden ett friluftsbad och Stödehuset med stugby, campingplats och simbassänger. Stöde hembygdsgård med museer och gästgiveri ligger uppe på ett litet berg med en betagande vy över Stödebygden.

S:t Olofstaty

Kontakt:
I Tuna

Bo Johansson: 070 6060249.
Pastorsexpeditionen  i Tuna: 060 21625.
 

I Stöde
Stöde församling:  0691 10061
Gertrud Svensson:  070 221 39 69

Sevärdheter:
Tuna hembygdsgård, stämpel.
Starkottens grav i Vattjom.
Fornborgen på Skansberget.
Båtsmans festplats.
S:t Olofshöjden med Predikstolen i Stöde.
Stöde kyrka och museum, stämpel.
Stöde hembygdsgård på Huberget.

Logi:
Stöde församling:
0691 10061.
Stöde camping:
0691 10180.
Huberget:
0691 10151.
Berggrens:
0691 663161:
Ströms gård:
0691 10433.  

Information:
Turistbyrån Sundsvall:
060-610450  

Kommunikationer:
Länstrafiken i Västernorrland:
0771-100110
Sj , Mittlinjen: 020 757575

Selångers kyrkoruin – Påläng 5 km

Selånger betyder lugn vik. Här landsteg Olav Haraldsson i juli 1030 med orden ”Land för stam i Jesu namn”. Hamnen namngavs senare efter honom till S: t Olofs hamn. Genom landhöjning är hamnen torrlagd och idag utmärkt med vimpel. Enligt traditionen reste Olav ett koppar kors och grundstenen lades till kyrkan ett hundratal meter från hamnen.

Huvudexemplaret av Hälsingelagen från 1320 förvarades fram till 1760 – talet fastkedjat vid Selångers kyrkvägg. I Hälsingelagens inledning står ”Land ska med lag byggas” och gällde för hela norrland och delar Finland. På 1770-talet övergans kyrkan för en ny och större. I slutet av 1920-talet hittades en runsten vid kyrkoruinens södra koringången. Dess inskription kan tolkas ”Une, Karl och Ane reste denna sten efter fader sin”. Runstenen står idag vid ruinens södra sida.

Pilgrimsleden börjar vid kyrkoruinen och gravfälten i Selånger. Den går förbi Kungsnäs och Hov, platser för forntida kungsgård och asagudars hov. Vägen, smal och asfalterad, ringlar sig i Selångerdalens vackra jordbrukslandskap, till en början genom typisk järnåldersbygd, förbi äldre och modern bebyggelse.

Påläng – S:t Olofs källa 8 km

I Påläng tar leden av till höger mot Västeråsen, Rasåsen, Söderåsen och Gisselåsen, byar som bebyggdes först under medeltiden. Efter Dälje följer leden E 14 några hundra meter, därefter in på en gångstig under storgranar över Svartbäcken på en smal spång. Här, strax öster om avfarten till Matfors på södra sidan E 14, ligger pilgrimsledens första S:t Olofskälla. Klart och friskt välgörande källvatten i S: t Olofs källa i Vattjom vederkvicker kropp och själ. De medeltida pilgrimerna prisade här helgonet i bön och offer. Sydväst källan finns husgrundsterasser. Bakom källan finns en gammal stig som leder till Tuna Hembygdsgård.

S:t Olofs källa – Tuna hembygdsgård 1 km

På Torkarlsberget i Vattjom ligger Tuna hembygdsgård, där pilgrimspasset stämplas. Samtliga byggnader – mangårdsbyggnader, härbre, fångstbod, skäkthus, lador, uthus, kyrkstall och bastu – har flyttats hit från skilda delar i socknen. Här finns också en runsten hitflyttad från ett numera försvunnet gravfält på Skölemon i Tuna. Äldre läsningar har tolkat den skadade inskriften: ” Ögnar reste denna sten efter Salve och Björn, sina söner”.

Kontakt Selångers församling:
Laila Grubb: 070 3692022.
Past. exp: 060 563575.
Epost: laila.grubb@svenskakyrkan.se

Kontakt i Tuna/Matfors:

Bo Johansson 070 6060249

Pastorsexpeditionen i Tuna församling 060 21625

Sevärdheter:
Selångers kyrka
och kyrkoruin, stämpel.
S:t Olofs källan i Vattjom.
Tuna hembygdsgård på Tor-karlsberget, stämpel.

Logi:

I Sundsvall – STF vandrarhem, Norra Stadsberget: 060-61 21 19

I Tuna kan man boka husrum,  m m via Bo Johansson 070 6060249

Information:
Turistbyrån Sundsvall:
060-610450

Kommunikationer:
Länstrafiken i Västernorrland:
0771-100110
SJ , Mittlinjen: 020 757575